Hemtjänstchefer om personalens språk och barriärer i skriven och talad svenska

Personalbrist har lett till att utrikesfödda kvinnor och män framhålls som en viktig rekryteringsbas inom äldreomsorgen. Därmed frågor om språkkunskaper blivit alltmer uppmärksammade.
 Syftet med denna studie var fokusera på hur hemtjänstchefer resonerar kring utmaningar när personal redan arbetar i hemtjänsten, eller vid rekrytering, brister det svenska språket. Studien är baserad semistrukturerade intervjuer 15 verksamma både offentliga privata verksamheter Stockholmsområdet.
 Resultaten visar cheferna hade ansvar själva ­hantera ett spektrum av dilemman rörande språkbrister. De utvecklade strategier för säkra kvaliteten omsorgen. Det vanligt ge person uppdrag kon­trollera justera dokumentation. Cheferna konstruerade även språktester fokuserade informella ­värden, därmed mindre formella språkkunskaper. Genom handlingsutrymmet förhandlat fram minimi­krav språkkunskaper, kunna anställa behålla personal, samtidigt de riskerar försämrad verksamhet.
 
 Homecare managers on care workers’ language ­abilities and barriers in written spoken Swedish
 In response to the lack of staff social for older people, foreign-born women men are proffered as an important recruitment base sector. Consequently, issues around skills have gained increasing attention.
 The aim this study was focus how homecare reason challenges presented when migrant workers Swedish skills, whether already working homecare, or at point recruitment. is based semi-structured interviews with both public private sector services greater Stockholm.
 findings show that responsibility fell alone handle a wide spectrum dilemmas concerning deficits. Managers developed strategies ensure quality, including devising tests, focusing caring attributes rather than formal allocating specific task checking correcting documentation. Via their actions, negotiated minimum standard attainment employment retention workers, which simultaneously poses risk service delivery.